Mary: Hur är det, Peter? Varför haltar du?
Mary: How are you, Peter? Why are you limping?
Peter: Hej Mary! Jag skadade fotleden när jag spelade badminton.
Peter: Hi Mary! I injured my ankle while I was playing badminton.
Mary: Kära nån! Det måste ha gjort ont!
Mary: Oh dear! That must have hurt!
Peter: Ja, och den svällde upp rejält.
Peter: Yes, and it swelled up badly.
Mary: Jag var nära att bryta fotleden på en studsmatta!
Mary: I nearly broke my ankle on a trampoline!
Peter: Ja, så går det ofta med studsmattor. Jag stukade också fotleden på en studsmatta en gång. Behövde du opereras?
Peter: Yes, that happens often with trampolines. I also sprained my ankle on a trampoline once. Did you need surgery?
Mary: Nej, men jag kan inte gå i höga klackar längre. Det verkar som om det aldrig läkte ordentligt. Men det var mitt eget fel. Jag är för tung för att hoppa på studsmatta!
Mary: No, but I can't wear high heels anymore. It seems it never healed up properly. But it was my fault. I'm too heavy for trampolining!
Peter: Åh. Ägnar du dig åt någon sport?
Peter: I see. Do you do sports?
Mary: Inte direkt.
Mary: Not really.
Peter: Skulle du vilja spela badminton med oss? Vi spelar varje måndag.
Peter: Would you like to play badminton with us? We play every Monday.
Mary: Ja, gärna!
Mary: I would love to!
Peter: Okej, toppen! Vi spelar från tre till fem på eftermiddagen på "Finsbury Leisure Centre".
Peter: OK great! We play from 3 to 5pm at the "Finsbury Leisure Centre".
Mary: Okej, det ska jag komma ihåg! Skulle jag kunna få låna en racket av er?
Mary: OK got it! Could I borrow a racket from you?
Peter: Visst! Vi har gott om dem. Vi ses då!
Peter: Sure! We have plenty. See you then!
Mary: Vi ses!
Mary: See you!
